Namnet Morgonmail kommer av att jag tidigare drev en sådan tjänst i ett annat företags regi. Det företaget har lagt ned och för att den mycket uppskattade tjänsten inte skulle försvinna helt, kommer den nu tillbaka i denna form så länge.
Min förhoppning är att du i framtiden ska kunna skriva in din mailadress och därmed kunna få ett råd och tips av mig som dietist varje vardagsmorgon i din brevlåda.
Bästa hälsningar
Dietist Jaroslava
| Publicerade morgonmejl. Tillgången på kolhydrater i musklerna är starkt kopplat till hur länge en person orkar arbeta med kroppen fysiskt. Kolhydrat är nog det enda näringsämnet vid sidan av vatten, som på god vetenskaplig grund kan påstå ha en prestationshöjande effekt. Många ifrågasätter dock om man ska dricka eller äta kolhydratrika livsmedel timmarna före ett arbete. Man menar att snabba kolhydrater (dvs kolhydrater med ett högt glykemiskt index, GI) skulle kunna vara direkt negativt för prestationen. Mer om detta i morgon. Idag vet man att när vi har ätit mat eller dryck med högt GI (glykemiskt index = snabba kolhydrater) så stiger blodsockret snabbt. Därefter sjunker det också väldigt snabbt. Ibland till så låga nivåer att det inverka negativt på en fysisk prestation. Kroppen behöver kolhydrater när vi arbetar. Insulinnivåerna, efter ett matintag med högt GI, stiger väldigt högt vilket också bl.a. kan leda till att fettsyror från fettväven har svårare att frisättas. Musklerna blir därför mer beroende av kolhydrattillgången i musklerna och när den tar slut minskar prestationsförmågan avsevärt. Det är dock skillnad mellan en tränad och en otränad person. Mer om detta i morgon. En vältränad person som äter mat eller dricker något med högt GI (dvs snabba kolhydrater) kommer inte att få samma höga blodsockernivåer som en otränad person. Detta innebär att den tränade person inte heller får samma höga insulinnivåer i blodet efter intaget, vilket är en fördel. En person som inte tränar regelbundet bör alltså vara noga med att inte äta för snabba kolhydrater före träning eller någon form av fysisk prestation. Långsamma kolhydrater en tid före, kan istället öka prestationen. Efter en fysisk ansträngning har man tömt en del, eller eventuellt det mest, av sitt kolhydratlager som finns i musklerna. Då är det viktigt att fylla på. Mer om detta i morgon. Detta är en fortsättning på fredagens morgonmejl om fysisk prestation och snabba samt långsamma kolhydrater. Detta kan du läsa mer om på sidan: Läs mer. När kolhydratlagret i musklerna är tömt, behövs det fyllas på. Detta gör du bäst direkt efter träningspasset eller den fysiska prestationen. Då arbetar kroppen med den uppgiften som effektivast. Detta tillfälle kan vara avgörande för hur du lyckas prestera vid nästa tillfälle. Ska du utsätta din kropp för hård fysisk aktivitet redan nästa dag, är det oerhört viktigt att snabbt fylla på kolhydratlagret i musklerna. Det här är ett tillfälle när de snabba kolhydraterna är ett bättre val än långsamma kolhydrater, dvs mat och dryck med högt GI istället för lågt GI. Under själva träningen eller den fysiska ansträngningen kan det också behövas fyllas på. Mer om detta i morgon. Detta är en fortsättning på gårdagens morgonmejl om fysisk prestation och påfyllning med snabba kolhydrater. Detta kan du läsa mer på sidan: Läs mer. Under en fysiskt ansträngning kan man behöva fylla på energilagret. Det är självfallet väldigt viktigt att få i sig vätska, men under långa fysiska ansträngningar är det också bra med kolhydrater som snabbt kan tas upp av kroppen och utnyttjas av de arbetande musklerna. Företrädesvis ska man använda sig av drycker innehållande mycket energi. Detta ska vara sådan energi som lätt tas upp av kroppen, dvs minimera passagehastigheten i magsäcken och optimera upptaget i tunntarmen så att kolhydraterna snabbt når musklerna. Det är just kolhydrater det handlar om och inte av den långsamma sorten utan kolhydrater med högt GI, t ex glukos och maltodextrin. Kolhydrater med lågt GI är olämpligt vid detta tillfälle. Många sportdrycker har en sådan optimeras sammansättning, varför du under ett träningspass kan dricka sådan dryck. Mer om träning och kost i morgon. Morgonmail publicerade under vecka 44. Idag pratas det mycket om fett. Många har blivit rädda för fett i maten och tror att det är nyttigast om man inte äter något fett alls. Men så enkelt är det inte. Kroppen behöver fett. Utan fett överlever vi inte. Fett ger inte bara energi utan hjälper oss också att ta upp livsnödvändiga vitaminer och omättade fettsyror. Det finns omättade fettsyror som kroppen inte kan tillverka själv och som vi därför är helt beroende av att få i oss via maten. Att de flesta av oss äter för mycket fett är inget nytt - men det är otroligt viktigt att samtidigt komma ihåg att vi äter för lite fett av det nyttiga fettet som vi borde äta mer av. Mer om detta i morgon och tills dess önskar jag dig en underbar dag. Dietist Jaroslava Det mesta fettet vi äter kan delas upp i två viktiga grupper, mättat fett och omättat fett. Mättat fett är relativt enkelt att känna igen då det är hårt även i rumstemperatur. Omättat fett är löst i rumstemperatur, t ex oljor av alla olika slag. De smörgåsmargariner vi äter och matlagningsfett vi använder, har olika fettfördelningar. De flesta innehåller främst mättat fett men kan ha en bra fördelning mellan de olika fetterna. Du kan själv läsa på förpackningen hur fettfördelningen ser ut för just den produkt du tycker om och gärna använder. Kom ihåg att hjärtat mår bra av omättade fetter. Mer om detta på torsdag. I morgon skriver jag om pumpa och tills dess önskar jag dig en underbar dag. Dietist Jaroslava Idag är det Halloween och överallt syns pumpor. Pumporna används främst som dekoration, men pumpan är också en mycket användbar grönsak. Pumpor och squash hör liksom meloner och kalebasser till gurkfamiljen. Pumpan är en storväxande grönsak som kan väga ända upp till drygt 200 kilo. Pumpan kommer ursprungligen från Amerika där den odlades av indianerna, redan 8.500 år f. Kr. Till Europa kom pumpan på 1500-talet. Pumpa är lätt att använda, den kan bakas, rostas, mosas eller stekas. Den kan även användas i efterrätter och i bakverk. Pumpan kan också ätas rå i sallader eller användas i marmelad. Om pumpan ska rostas i stora bitar kan skalet sitta kvar till efter tillagningen då det är lättare att få bort. Goda recept med pumpa hittar du på Frukt och grönsaksfrämjandets hemsida www.fruktogront.se. Igår skrev jag om hur viktigt det är att äta omättat fett. Lagom mycket omättade fetter skyddar oss mot hjärt- och kärlsjukdomar medan mättat fett höjer blodfetterna. För att få en bra fettbalans kan man bla se över sina smörgåsar och välja ett bra lättmargarin och ett bra pålägg. Osten är ett av de pålägg som innehåller relativt mycket mättat fett. 1 skiva ost vanlig ost innehåller lika mycket mättat fett som 2 kg torskfilé eller 2 fläskkotletter utan fettrand. Om man äter många ostsmörgåsar varje dag och inte jämnar ut det med bra fettkvalité i matlagningen, blir det för mycket mättat fett totalt sett. Det ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och ett förhöjt blodkolesterol. Mer om detta i morgon och tills dess önskar jag dig en underbar dag. Dietist Jaroslava Morgonmail publicerade under vecka 45. Gästdietist Maria Nygårds från Frukt & Grönt Främjandet: Ät frukt och grönt fem gånger om dagen, eller ät fem frukter eller grönsaker varje dag. En enkel regel är att tänka 5 om dan. Hur du räknar är inte det viktigaste huvudsaken att du äter mycket av frukt och grönsaker. Både för att det smakar gott, men också för att kroppen mår bra av det. Forskning visar att man kan förebygga många allvarliga sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och vissa cancerformer, genom att öka sitt intag av frukt och grönsaker. Läs mer detta på vår hemsida www.fruktogront.se. Många matsedlar presenterar enbart vilket kött eller vilken fisk som ingår i rätten samt om det är ris, pasta eller potatis till. Inte ett ord nämns om vilka grönsaker som ingår. Självklart är den gröna delen på tallriken också värd några rader. Istället för att fundera på om det skall vara några grönsaker till biffen över huvud taget behöver vi börja tänka i den här stilen: -Broccoli det har jag inte ätit på länge, jag måste leta upp något gott recept där det ingår. I budskapet - 5 om dan - ligger också en uppmaning om variation. Om man försöker se till att någon form av frukt och grönt ingår vid alla måltider blir också variationen automatiskt större. Hitta dina egna favoriter inom frukt och grönt. Maria Nygårds, dietist/projektledare Frukt & Grönt Främjandet Gästdietist Maria Nygårds från Frukt & Grönt Främjandet: En del av er kanske funderade hur mycket - 5 om dan - egentligen är, räcker det om jag äter 5 vindruvor? Men så lätt är det inte! Tanken bakom - 5 om dan - är också att man ska få in en variation, som jag skrev om igår. Livsmedelsverket kom 1999 med en rekommendation på ½ kg frukt och grönt per dag. Man kan alltså tänka på att 5 står för fem portioner à 100 g per dag, eller hur man nu vill fördela det. Så här enkelt kan det vara att få in - 5 om dan - och komma upp till ½ kg. Frukost: 2 skivor paprika, 25 g Mellanmål:1 äpple, 125 g Lunch:1 riven morot, 75 g Mellanmål:1 banan, 100 g Middag:1 portion, broccoli,75 g och 1 tomat, 75 g Kvällsmål: 1 klase druvor, 75 g Maria Nygårds, dietist/projektledare Frukt & Grönt Främjandet Läs mer om frukt och grönt på vår hemsida www.fruktogront.se Gästdietist Maria Nygårds från Frukt & Grönt Främjandet: Hur kan dina barn hjälpa dig att nå målet - 5 om dan -? Här är en utmärkt idé: rekommendationerna för en sund kost säger att något av det allra nyttigaste du kan äta är mörkt gula och orange frukter och grönsaker. Att identifiera regnbågens färger är våra barn definitivt experter på. Be bara dina barn att hjälpa dig hitta en eller två mörkt gula eller orange frukter eller grönsaker nästa gång ni handlar mat. Apelsiner och gul paprika är bara ett par exempel. Detta ger dig möjlighet att bli bekant med nya sorter och att få hela familjen engagerad. Maria Nygårds, dietist/projektledare Frukt & Grönt Främjandet Läs mer om frukt och grönt på vår hemsida: www.fruktogront.se Gästdietist Maria Nygårds från Frukt & Grönt Främjandet: Valet är ditt! Frukt & Grönt Främjandet har vägt och mätt och kan tala om att samma mängd kalorier, 480 kcal = 2000 kJ, får man av: Valet är ditt! Frukt & Grönt Främjandet har vägt och mätt och kan tala om att samma mängd kalorier, 480 kcal = 2000 kJ, får man av: - en banan+en apelsin+ett äpple+ett plommon+en liten klase vindruvor+några jordgubbar - en näve salta jordnötter (82 g) - ett wienerbröd (95 g) - nästan en hel chokladkaka (86 g) Maria Nygårds, dietist/projektledare Frukt & Grönt Främjandet Läs mer om frukt och grönt på vår hemsida www.fruktogront.se Gästdietist Maria Nygårds från Frukt & Grönt Främjandet: Banan dämpar suget Mat skall inte bara smaka gott utan också ge vår kropp de näringsämnen den behöver för att fungera. Här ligger bananen bra till. Bland frukterna är den ovanligt energirik men energin kommer huvudsakligen från kolhydrater dvs stärkelse och sockerarter. Det finns de som tror att bananen innehåller mycket fett, kanske beroende på den smöriga konsistensen, men det är helt fel. Om man vill hålla fettintaget nere för att lättare hålla lagom kroppsvikt är bananen därför ett bra val när godissuget eller kaksuget slår till. Bananen är lättuggad och lättsmält vilket innebär att den höjer blodsockret snabbt. Suget dämpas fort utan alla de kalorier och fett som kakor och choklad skulle bidragit med. En medelstor banan (105g) ger bara 100 kcal jämfört med 550 kcal från en chokladkaka på 100g eller 170 kcal från ett fyllt wienerbröd (40g). I bananen kommer nästan inga kalorier från fett men i wienerbrödet och chokladkakan kommer hälften av kalorierna därifrån. Så ta en banan nästa gång du är sugen på något gott så blir din kropp nöjd och glad. Det är de regelbundna goda vanorna som ger bestående hälsa och välbefinnande. Maria Nygårds, dietist/projektledare Frukt & Grönt Främjandet Läs mer om frukt och grönt på vår hemsida www.fruktogront.se |
Privata Dietister mm.
Ät mat och gå ner i vikt.
Den berömda DASH-kosten.
Vid höga blodfetter eller för att förebygga.
Sambandet mellan mat och cancer.